Just nu pågår Vilorum – en mässa som beskrivs som ”mötesplats för frågorna om livet, sorgen och döden” på Svenska Mässan i Göteborg. Det är delvis en branschmässa för alla som jobbar med döden (begravningsentreprenörer, kyrkoanställda,
gravplatsansvariga, osv.) men också öppen för allmänheten.
– Vi vill fånga upp de funderingar som många av oss går och bär på och även ge besökare möjlighet att interagera på ett nytt sätt, säger Maria Nilsson, affärsansvarig för Vilorum.
Jag har inte hunnit besöka mässan själv, och detta är inte heller en utvärdering av den eller dess syfte, men mässan kan få verka som en symbol för den allt större plats som döden upptar i våra liv. Om vi bortser från allt det utrymme som döden får i nyhetssändningar och underhållningsprogram så har på den senaste tiden också dykt upp ett antal TV- och radioprogram riktade till den stora allmänheten som faktiskt också pratar om döden och det oundvikliga. ”Döden, döden, döden”, ”När livet vänder”, Kristian Gidlunds medverkande i ”Jills veranda” och hans sommarprat liksom även musikern och producenten Christian Falks sommarprat från i år. Alla dessa, och säkert många fler, tar upp dödens fysiska realitet. Genom program som dessa börjar kanske döden allt mer närma sig vårt medvetande, inte bara som rapportering eller underhållning utan också som ett fysiskt faktum, något som går att tala om. Något som alltså också affärsansvariga kan tala om. Och kanske är just detta det påtagligaste beviset, att vi kan kan saluföra döden att det numera finns en affärsmöjlighet i tankarna kring döden.
Är det en tillfällighet, eller är det så att döden faktiskt blir allt mer talad om? Är det dags att slopa den gamla slagdängan ”Vi måste prata mer om döden!”? Är skylten ovanför ingången till kyrkogården, den som påminner oss: ”Tänk på döden” inte längre ett hot om livets slut utan en välkommen påminnelse om våra livs begränsning?
Det är bra om det är så, att vi tänker och pratar mer om döden idag. För döden är något naturligt. Lika naturligt som en nysning eller blindtarmen. Döden, i dess naturliga form, är en del av vad det innebär att vara människa. Kan vi se det så kan vi kanske också förlika oss med den och istället börja diskutera det som omringar döden. Livet här och nu. Livet sen.
Ludvig Lindelöf
Tankesmedjan Areopagen
